Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad är protestantism? (Namnets historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya läran, utsatte sig för de gamla förföljelselagarnas
oblidkeliga stränghet.
Till detta kunde de dock icke samtycka. Fyra av
kejsardömets furstar — kurfursten av Sachsen, lant-
greven av Hessen, markgreven av Brandenburg och
fursten av Anhalt — hade omfattat den nya läran, och
utom dessa furstar hade även kanslern i Ltineburg
och deputeradena för fjorton fria kejserliga städer slu-
tit sig till den. De rådgjorde med varandra. »Vi äro
underlägsna till antalet» sade de; »vad skola vi göra?
Här kunna vi icke stanna. Vi måste begiva oss hem
och beskydda vårt eget folk samt göra oss redo att
mottaga de skickelser, som nu skola träffa oss. Må
Glud hjälpa oss! Vi vilja dock icke resa härifrån un-
der tystnad. Vi vilja protestera mot detta orätt-
färdiga påbud.»
På detta sätt kom den stora protesten till, och den
undertecknades av alla protestanterna. Den förste,
som skrev under, var kurfursten Johan av Sachsen,
broder och efterträdare till Buthers beskyddare, Fred-
rik den vise. Kurfursten Johan blev fördenskull Jen
föiste protestanten i detta namns historiska betydelse.
Den 19 april 1529 samlades furstarne och de depute-
rade i Speiers stora rådhussal och framlade högtidligt
ån protest. Det var deras svar till riksdagen, till kej-
saren och till världen.
Sedan de gjort detta och utan att invänta riksda-
gens slut, begåvo de sig av från staden och återvände
till sina hem.
I denna protest var det två stora huvudprinciper,
som gjorde sig gällande. En var Gruds ords suverä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
