Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kunde och sprang upp för trappan, i det hopp
att konungen, som icke sett honom på det sista året,
icke skulle känna igen hvem han var.
»Det var rätt, spejare, att du skyndar dig», sade
konungen med vänligt tonfall, då Sven, röd och and-
fådd, kom upp på rundeln. »Är du alltid lika flink?
— och modig?»
»Annars vore jag ej i ers maj:ts tjenst!»
»Bra svaradt, för tusan! Du förstår då att sköta
ditt vapen lika käckt som att smyga dig fram i sko-
gens snår?»
»Feg har jag aldrig varit!»
»Och att göra en stöt så att blodet frustar mel-
lan fingrarne?»
»Ers maj:t!»
Konungen tycktes öfverlägga ett ögonblick; der-
på tog han upp en liten dosa af sköldpadd ur fickan
och räckte den åt Sven.
»Se här!» sade han och sänkte rösten, i det han
pekade i rigtning mot hertigarnes läger. »Bärdenna
dosa till hertig Johan. — Lemna den i hans egen
hand,.,.. , Åt ingen annan, förstår du?»
»Det lofvar jag säkert utföra, nådig herre,»
»Svär det vid din själs tillkommande salighet.»
»Så sant...»
»Det är bra! — Efter återkomsten berättar du
för oss hur han såg ut... hvad han sade , . . hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
