Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
störtade in så att de små bjellrorna pinglade i alla
tonarter. Bakom dem syntes hofmästarinnan de Her-
bouille, herr Dionysius och Dorti samt längre bort i
bakgrunden Lasse Källarsven, Mårten Lakej och Max
Klo med flere. Snart var hela förmaket uppfyldt af
tysta, orörliga figurer, hvilkas nyfikna anleten man
säg, än här än der, skymta fram ur mörkret, när det
starka ljuset inifrån rummet föll derpå.
Ändtligen steg den väntade öfver tröskeln. Proku-
ratorns gång var smygande och framåtlutad, minen
lika smilande och inställsam som vanligt. Nu sköt
han fram sitt hufvud mellan axlarna och frågade med
ett uttryck af den största förvåning:
»Ers Nåde har låtit kalla mig?»
»Ja, och vi hafva gjort så, Göran, för att låta
dig berätta för oss om dina praktiker och fula kon-
ster?»
Den tilltalade kastade en snabb blick omkring
sig, innan han svarade. Att det var ugglor i mossen,
kunde han känna på lukten, men hvar? — Hade her-
rarne bryggt julöl åt honom? — men det ölet, ville
han lofva, skulle gå igen.
»Min käre herre torde vara så nådig och gunstig
att säga mig hvad jag brutit», svarade han, dröjande på
orden »ty mitt samvete vittnar endast om min oskuld.»
»Ditt samvete ar icke rent!» utbrast konungen häf-
tigt och stampade med foten. Derpå såg han på proku-
ratorn med en forskande blick och brast ut i gapskratt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
