Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan han gätt ett par steg förbi honom, vände han
sig plötsligt om och gick honom rakt på lifvet, trän-
gande honom framför sig mot den fuktiga stenmuren.
»Fides et taciturnitas!? hväste han till mellan
tänderna, i det han fattade honom med fast grepp
om handlofven samt skyndade derpå vidare genom
det dunkla porthvalfvet.
Af hans följeslagare, som nu hunno fram, fick
Benediktus veta hvad som händt och med anledning
deraf skyndade han, såsom nämdt är, ner i tornet till
Lukas Torngömmare, för att om möjligt lägga ett godt
ord för den stackars, olycklige djurskytten.
När qvällen kom den dagen och konungen var
gängen ut på Liderna att mönstra sjöfolket på jakter
och håpar, uppsökte Benediktus fru Karin, hos hvil-
ken han understundom brukade språka bort skym-
ningen, berättande för henne muntra historier, som
han i sin ungdom upplefvat i fjerran land, eller lyss-
nande till Herkules’ tokprat och putslustiga skämt.
Denna qväll voro de emellertid allena och hvad de ta-
lade med hvarandra vardt för alla andra en hemlig-
het. Men den stumme dörrvaktaren hade nästan
blifvit från sina sinnen, då han sett hur upprörda de
varit.
Följande dag, så snart det blef ljust, sände Karin
Månsdotter sin lille brunhyade page, Bovik Tattare,
+ Trohet och tystlåtenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
