- Project Runeberg -  Nils Dacke /
155

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155
underhandla med bönderne om en allmän resning mot ko-
nungen äfveu i dessa trakter. Det var patern, som aflät
bref och sändebud till kejsaren, till rådet i Lybeck och till
hertig Albrecht af Mecklenburg, och Dacke gjorde dervid
intet annat än underskref sitt namn med nästan oläsliga
kråkfötter. Och det var återigen Göran, som utskickade
spejare åt skiljda håll, dels för att skaffa underrättelser om
fogdarnes förehafvanden och dels för att inhemta kännedom
om det kungliga krigsfolkets uppehållsorter och antal inom
Smålands gränser, bland hvilka spejare vi hafva sett två
på väg tillbaka till Daekehall. Masse i Gitterås och Måns
i Bockaboda, med hvilka vår tappre gamle Hans så lyck-
ligt stred i Växtorps skog, voro nämligen på återvägen från
en på Dackes eller, rättare sagdt. pater Görans befallning
företagen färd nedåt Kalmar.
Med hvarje dag, som förgick utan att Jon Puckel
återkom, förvärrades Dackes lynne. Slutligen inbröt den
fjerde dagen efter budbärarens bortresa ■— samma dag så-
ledes, på hvars afton den af Dacke utsatta tiden gick till
ända. Om Jon icke hade återkommit innan aftonen med
ett för Dacke behagligt svar på skrifvelsen, skulle han hafva
»rätt» att döda Arvid, och denna tanke lugnade i någon mån
hans blodtörstiga sinne, men kunde icke helt o.ch hållet för-
drifva dysterheten.
»Hvad tron I ?» frågade han på morgonen pater Göran.
»Hvarom talar du, miu son?»
»Naturligtvis om Christina Slatte och Jon Puckel.»
»Nåväl, min son, jag tror, att den filistéiska qvinnan
har ett hårdt hjerta och att hon heldre låter sin käraste dö
för din hand, än hon förenar sitt öde med ditt.»
»Ha! Tror du verkligen det, munk?»
»När solen går ned i dag, skall dö hafva funnit, om
jag har rätt eller icke.»
»Vid alla onda magter, jag svär...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free