Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
»Vördige fader prior, helige broder Sigfrid! Dâ du
efter samråd med de andre bröderne af vårt lieliga brödra-
skap sände mig, den ringaste ibland oss, ut i verlden för
att se till hvad som kunde göras för kyrkans återupprät-
tande i Sveriges nu af lutherskt s. k. ljus d. v. s. af hedniskt
mörker betäckta land, då befähle du mig att uppsöka och
föra till dig en man, som vore skicklig att stöta den omilde
konungen från tronen och besegra de filistéer, som förtrycka
Guds folk, men du bjöd mig ock uttryckligen tillse, att den
mannen blefve vald af folket sjelf, emedan du ansåg, att
folkets röst är Guds egen röst. Vox populi, vox Drl har
jag också sedan den dagen oupphörligt upprepat i mitt lijerta.
Vördige broder! Jag har funnit mannen, som Guds röst
genom folkets mun utkorat. Fader prior! Nu vänder jag
tillbaka till dig med mannen, att du må taga hans ed och
inviga.honom till hans heliga kall.»
»Jag har icke lofvat att svärja på någonting», mum-
lade Dacke, fastän ohörbart.
Men priorn besvarade munkens ord på följande sätt:
»Redan i många år hafva vi väntat din återkomst,
broder Göran, min käre son, och vi trodde dig redan hafva
fallit ett offer för din tro och ditt nit. för den heliga kyr-
kans sak. Så mycket mera välkommen är du nu. En
verklig glädje uppfyller mitt snart i döden stelnade hjerta,
då jag hör dig förkunna, att mannen är funnen, att Guds
röst har talat och att befrielsetimmen för det i fångenskap
suckande Israel snart .... ack, snart skall slä. Sannolikt
får jag aldrig med mina ögon skåda den dagen, då det nu
började verket skall nå sin fullbordan, men jag ser dock
framför mig med profetisk klarhet den dagens sällhet och
min ande fröjdar sig i Gud, min frälsare.»
Nu vände priorn sig till Nils Dacke och sade, i det
hans milda blick spred kring röfvarens person liksom ett
solsken :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
