- Project Runeberg -  Nils Dacke /
122

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122
ned mot jorden, så att det slutligen vidrörde gräset, när
nmnkarne passerade förbi.
Ännu ljöd den högtidliga sängen, ännu hade det länga
tåget icke hunnit tillbaka in i kapellet, då fader Göran
lade sin hand på den ännu knäböjande röfvarens skuldra
och sade:
»Upp min son! Tiden är inne!»
Dacke sprang upp.
»Återstår då någonting att göra, vördige fader? Hafva
vi icke nu gjort nog, för att dristigt kunna börja det heliga
verket? Jag såg, att den vördige abboten välsignande ut-
sträckte sin hand öfver inig. Är icke det mera än tillräck-
ligt, pater Göran?»
»Nej . . . nej! Kom min son!»
Patern stähle sina steg rakt fram mot kapellets port,
genom hvilken processionen, som nu hade tågat rundt-
omkring platsen, just inträdde. Pater Göran påskyndade
sina steg, så att att han och hans följeslage inträdde i
templet genast efter de tre chorgossar, hvilka afslutade tåget.
Knapt hade de inkommit, förrän en »tjenande broder» d.
v. s. en klosterdräng tillslöt och förbomade portarna. Pro-
cessionen tågade ända fram till altaret under fortsatt sång.
Abboten stälde det gyllene korset på altaret bredvid den i
trä snidade Mariabilden. Monstransen uppstäldes på dess
plats, relikskrinet insattes i ett skåp i sjelfva altarbordet.
Derefter återvände munkarne till sina bönstolar nere i ka-
pellet och abboten blef ensam med chorgossarne innanför
altarrunden.
Sången tystnade och dess eko bortdog snart under det
låga hvalfvet.
Då fattade pater Göran sin väns arm och hviskade:
»Träd fram med mig, min son!»
Munken gick utan att afvakta något svar rakt fram
till altarskranket och stälde sig utanför detta vid dess midt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free