- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
483

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. »Konungen blöder!-Konungen är skjuten!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan månde hafva bringat konungen den sorgliga
tidningen eller att han sjelf hade varsnat faran, ty
jag såg honom yttra några ord till Gustaf Horn,
hvilken genast öfvertog befälet öfver de förföljande
trupperna, under det konungen i spetsen för de
Stenbockska ryttarne sprängde mig till mötes.

Konungens häst utvecklade en underbar
snabbhet, så att han snart lemnade nästan hela
regementet långt bakefter sig. Jag såg, att endast
några få förmådde följa honom och bland dessa
igenkände jag lätt Hertig Frans Albert af
Sachsen-Lauenburg.

Jag påskyndade min ridt för att möta konungen
och med mina ryttare skydda hans dyrbara lif.

Då såg jag en afdelning kejserliga kuirassierer
med stor hastighet framstorma från Wallensteins
sida och taga en sådan rigtning, att de ovilkorligen
måste sammandrabba med den nästan ensamme
konungen, innan jag med de mina kunde hinna
fram. Hvad som dock ännu mera förfärade mig,
var det, att jag främst bland den kejserliga skaran
såg en munkklädd gestalt, i hvilken jag utan
svårighet igenkände Ulrik Apfelbaum. Han utpekade
för den fiendtlige befälhafvaren öfver ryttarne den
i omedvetenhet om faran framsprängande konungen.
Det var tydligt, att han underrättade kuirassierhöfdingen
om hvem den snabbe ryttaren var.

Utom mig af vrede och fasa — ty jag anade
hvad som ovilkorligen måste inträffa — sporrade
jag min häst, hvilken snarare flög än sprang öfver
fältet. Dock kom jag försent.

Redan på afstånd såg jag konungen vackla och
falla ur sadeln. Ännu tjugo famnar ilade jag, men
då hade konungen redan fallit till marken och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free