- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
172

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Det nya citadellet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antalet så öfverlägsen fiende, isynnerhet som de voro
vid friska krafter, men jag redan var uttröttad af
den strid, jag haft att hestå.

Då .... just som jag var i begrepp att handlöst
kasta mig in bland fienderna för att söka
döden och undvika fångenskapens smälek ... då hörde
jag i fjerran bakom mig en trumpetsignal ljuda i
natten — ett ljud, om hvilket jag icke kunde
misstaga mig, att det framlockades af en svensk man.
Någon skyndade mig sannolikt till hjelp, ehuru
jag icke kunde till en början inse, hvem som kunde
hafva någon kännedom om min fara och mitt
behof af undsättning.

»Ah! det måste vara Hans Färdig, den raske
gossen! Han såg mig jaga förbi och, anande att
något vore i olag, har han samlat så många som
möjligt af sina kamrater och skyndsamt ilat mig i
spåren.»

Dessa voro mina tankar och jag lifvades
genom hoppet om undsättning till ett ännu ifrigare
bemödande att några ögonblick till försvara mitt
nyss till spillo gifna lif. Äfven min trogne
stridskamrat, hästen, tycktes hafva genom det välbekanta
ljudet af trumpeten blifvit lifvad till nya
ansträngningar. Raskt lyftade han sig upp på bakfötterna
och grep, när han åter sänkte sig ned, ett kraftigt
tag ofvanifrån i halsen på en af de fiendtliga
hästarne och ruskade denne så tappert, att dess
ryttare förlorade jemvigten och föll till marken, der
han säkerligen snart fann sin död under hästhofvarne.
Hans häst, åter fri från min gångares kraftfulla
tag, störtade, utom sig af smärta och förskräckelse,
bort, trängande undan allt hvad som stod i
vägen. Men min springares bedrifter voro ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free