- Project Runeberg -  Fänrik Flinks minnen : Scener ur 30-åriga kriget /
40

(1881) [MARC] Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Räddning i dödsfara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt mitt grymma öde. Jag mindes visserligen, att
den fiendtlige öfversten hade befalt dem skona mitt
lif tills vidare, då han erfor, att jag var svensk och
att jag följaktligen kunde vara dem nyttig genom
underrättelser om svenskarne. Denna erinring
tycktes egnad att ingifva mig något hopp. Men huru
lätt kunde icke den vilda hopen blifva bortskrämd?
Eller kunde jag icke helt enkelt hafva blifvit glömd
under de vilda scener, som sannolikt blifvit
uppförda i Pasewalk?

Många gånger hade jag redan då sett döden
djerft i ögonen. Men det hade alltid varit i öppen
strid för konung och fosterland och derför hade
döden icke ingifvit mig någon fasa. Nu deremot
kände jag förtviflans demoner med sina jernklor gripa
allt mera fasta tag i mitt hjerta, ty den död, som
jag här hade för ögonen, det var icke en död i
ärofull strid, utan det var den rysligaste af alla dödens
former — att dö af hunger och af törst.

Jag ropade af alla krafter, men ingen hörde,
ingen svarade mig. Om jag hade befunnit mig
ensam i en ödemark, skulle jag icke kunnat vara
omgifven af en djupare tystnad.

Uttröttad af mina fåfänga ansträngningar och
af de själsqval, jag led, föll jag i en vanmagt,
under hvilken febersjuka fantasier jagade hvarandra i
min inbillning. Detta drömmande tillstånd var ännu
plågsammare.

Jag tyckte mig ligga i en likkista. Min far
och min mor stodo vid båren och fälde bittra tårar.
Min yngre syster, med hvilken jag alltid varit
förenad i den innerligaste kärlek, låg på knä vid
kistan, kysste mina händer under högljudd jemmer
och klagan. Slutligen fyldes rummet med folk, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:36:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prflink/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free