- Project Runeberg -  Den gamla prästgården /
67

(1905) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Systrarna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Harriet som satt skenbart fördjupad i sin
följetong. »Hvad säger du, Gertrud?»

Den tillfrågade tog saken på djupaste allvar och
funderade en stund, innan hon svarade:

»Jag tycker, att du bör fortsätta studierna; efter
ett helt års afbrott blir det kanske svårt att på
allvar ta itu med dem.»

»Hör på den lilla Minerva», sade morbror Hans
skrattande. »Det är visserligen förnuft i hvad hon
säger, men känner jag Gerhard rätt, så är det ingen
fara med den saken. Gossen har fullt upp med energi,
när det gäller, skall jag säga dig.»

»Nå Magda, hvad råder du mig till?» sporde
Gerhard vidare.

»Res du», sade Magda utan betänkande. »När far
och morbror», tillade hon för artighets skull, »råder
dig till det, så är det det bästa du kan göra. För
resten kan jag inte tänka mig något härligare än att
få se sig om i världen. Ack, du lycklige Gerhard!»

Gerhard smålog lätt och vägde betänksamt fram
och åter på stolen.

»Nå, skall du inte också fråga hvad Harriet tycker?»
frågade Gertrud smått otåligt, ty hon tyckte ej om, att
systern stod liksom utanför hvad som förehades.

»Jo naturligtvis; hvad säger du, Harriet?» sade
Gerhard lugnt och såg på henne.

Hon såg upp från urklippet med en min, som
om hon ej följt med samtalet.

»Skall jag resa eller icke?» frågade han ånyo med
blicken stadigt fästad på henne.

Det kom ett plågadt uttryck i de bruna ögonen,
men hon svarade kort, liksom missnöjd öfver att bli
störd:

»När du får välja, bör du naturligtvis göra det
du helst vill», hvarefter hon fortsatte läsningen.

Gerhard strök sig öfver pannan, som om han haft
ondt i hufvudet. När han därefter såg upp var han
litet blek om kinden, och raskt, som om han varit
rädd att ångra sig kommo orden:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:34:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prastgar/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free