Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad idyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
är människor tro sig känna hvarandra til!
botten, väntar dem ofta en pinsam öfver-
raskning.
Kyrkoherden Bovallius och hans maka hade
ett långt och litet långrandigt, men i allo välsig-
nadt äktenskap bakom sig, när splitets onda ande
på blodigaste allvar hotade deras prästgårdsidyll.
De hade visserligen grälat otaliga gånger och
många aftnar nupit hvarandra blåmärken genom
lintyget, men nattens ro hade fått helga deras upp-
rörda sinnen och hvarenda morgon sutto de åter
i gemytlig sämja vid kaffebordet, prisande och lof-
vande Herran och öfvervakande barnskaran.
Med mönstervärdig regelbundenhet växlade
solsken och oväder i deras äktenskapliga lif. De
trotsade ordstäfvet, att lika barn leka bäst. De
voro så olika som möjligt. De bevisade sanningen
af att motsatserna beröra hvarandra. — Frun var
det stadigaste och omfångsrikaste fruntimmer, man
kunde se. Hennes behag voro helt enkelt vörd-
nadsbjudande och kinderna svällde skinande blanka.
Kyrkoherden nästan saknade volym. Spinkig
och tunn, blek och skugglik, försvann han som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
