Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELtN KRAMPA I65
ängsliga aktpågifvenhet smittade honom och för-
virrade honom. Han liksom kände inte igen sig
själf. Han, som hemma på Sandåkra rörde sig
fritt, som herre i huset med åtskilliga ovanor,
vräkte sig i soffor och länstolar, svor och kom-
menderade, när han var på det lynnet, och
alltid villigt hörsammades af alla, från frun
till lägsta tjänstehjonet — han råkade i kyrko-
herdens hus under skarp uppsikt, under en hög-
tidlig stämnings makt, som mot hans vilja oroade
och tryckte honom. Och Elins skygga ögonkast,
som på en gång manande och afbedjande följde
alla hans rörelser, gjorde honom upprorisk mot
det hela.
Att hans egen lilla flicka skulle gå där med
hjärtat i halsgropen — för hans skull I Att han
för hennes skull måste sitta städadt och spakt på
sin stol, hålla sig noga till vänster om kyrkoherden,
låta bli att svära, knäppa händerna som ett litet
barn vid bordsbönen och andaktstunderna, och
otaliga andra sådana löjligheter — det retade ho-
nom ettrigare för hvar gång, han gjorde fel och
bröt mot ceremonielet. Och han glömde sig ofta.
Än skrattade han till för sig själf, halft omedvetet,
inför de andras obegripliga och graflika allvar, än
slog han i sin bryddhet omkull glas och grädd-
kanna, tappade gaffel och knif — och blef sittande
stel och utledset butter, utan att ens svara på
frågor.
Så länge Elins bröder voro hemma, gick det
lättare för svågern, men sedan, när intet utjämnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
