Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIN KRAMPA 117
— Men det gick ju bra i kväll — sade Elin.
— Ack, om vi hade en båt och kunde ro ut
en bit nu — afbröt Lars ofrivilligt bittert.
Prästbarnen hade ingen båt. Deras far ansåg
det orätt att låta ungdom i onödan fresta guds
nåd genom oförsiktig framfart. — En gång hade
de på inbjudan följt med Knut Rosdal och några
andra pojkar i en skeppsjulle ut till sälgrundet
för att bada. Därute hade de brutit en åra, som
sedan måste betalas medelst sammanskjutning.
Hemkomna omtalade pojkarna Krampa med orubb-
lig ärlighet, hur allt tillgått, ursäktade sig med att
de haft sjövana kamrater i sällskap, och försäkrade
att de icke själfva rott ett enda årtag och således
ej kunnat bryta sönder åran. Men inom kort
kom klagomål till kyrkoherden öfver det ofog,
som bedrifvits med jullen och då fingo hans söner
stryk för hela båtlaget.–––-Öfverhufvud utgjöt
sig byfolkets hat mot Krampa i skadegladt, beskäf-
tigt skvaller mot hans barn. Dessa kunde ingen-
ting göra, utan att det misstyddes och förvrängdes.
Hade de gått en urgammal stig öfver ett fält, be-
skylldes de för att trampa ner åkrar. Hade de
beskådat, hur andra barn betade sina kaniner vid
kanten af ett rotfruktsland, anklagades de för stöld
af rofvor och kålrötter. En gammal småbröds-
försäljerska, af hvilken de för sina sparslantar då
och då köpt kakor, påstod sig ha blifvit lurad på
betalningen. Och råkade de någon gång på väg
från eller till badet i tvist, sades det, att prästens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
