- Project Runeberg -  Ur Onkel Adams portfölj. Efterlemnade skrifter i urval /
74

(1889) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur mitt studentlif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 UR ONKEL ADAMS PORTFÖLJ.

- nej, deri gäller intet på penningmarknaden, men uppväger ändå en
hel verld af gediget guld.

»Nå, nå! Hvarför fordra bigarråer af en enbuske, hvarför försöka
pryda håret med en brännässla, som i sin groning duger till grönkål,
men sedan blott att piska bort gikten ur ryggen?»

»Jag förde ett lustigt lif i Stockholm. Icke derför att jag sjönk
mot djupet, utan derför att jag kostade för mycket, skickade
»kammarrådet» mig hit ner till Lund, der gator och gränder slå krokben
med hvarandra och den qvinliga oskulden klapsar fram i
träbottna-tofflor. Äfven här fick jag vänner af mitt slag - nej tack! af ett
annat slag. De äro oskadliga - jag farlig. Det har helt andra
följder, om man slår en människa i ansigtet med en smörklimp eller
med en kantig granitsten. De intressera ingen utom sig själfva, de
hänföra ingen, de hafva, ingen af dem, detta farliga, som den giftiga
plantan gömmer. Detta farliga är ett dödande gift, men äfven ett
hälsomedel. De åter äro jämnt och nätt nutrimenter - potatishjärtan
och ölostsjälar.»

»Och dessa vågade nämna flickan. Då kokade rnitt blod; jag
hade kunnat göra dem till rotmos hela sällskapet - men jag gick.
Det var klokt, alldeles ovanligt klokt af en sådan persedel som jag.
Enkan har hyrt rum på Mårtensgatan - midt emot finnes ett ledigt
studentrum. Jag flyttar dit, jag vill trotsa, jag vill se henne, se
henne ofta, veta, när hon vakar och då hon slumrar in. Jag vill
försöka stjäla en smula himmel midt öfver gatan; men - tala vid
henne - nej! ’Akta er, jag fläckar ned er’, sade jag. Nej, hon skall
ej få någon fläck af den unge rouén, hon skall ej svedas af hans
brinnande blick eller förpestas af syndarens andedrägt eller dragas
ned i hvirflen, der den landlöse går omkring utan rast och rö.»

4. Midt emot.

Pastorskan Edlund bodde med sin dotter på Mårtensgatan i ett
litet envåningshus, som ödmjukt och liksom bugande hade sin plats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portfolj/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free