Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beständiga strömningar i atmosfären.
Som vi i del föregående, vid förklaringen af såväl
land- och sjöbrisars som monsuners uppkomst, sett,
framkallar en ojämn uppvärmning af olika områden
på jorden en cirkulation i luften af den art, att
öfver det varmare området luften upptill flyter
från det »luftberg», som uppstår, därigenom att den
uppvärmda luften utvidgar sig, ut öfver de kallare
trakterna, hvarifrån luft på grund af den genom
luftförflyttningen i höjden orsakade tryckdifferensen
strömmar utefter jordytan in mot det varma området
och här stiger uppåt för att ersätta den i höjden
undan för undan bortflytande luften. I stort sedt
blir cirkulationen, om ett område är varmare än
omgifningen, sådan, att i horisontell led strömmar
luften vid jordytan utifrån inåt, i höjden inifrån
utåt, i vertikal led strömmar luften i det varma
området uppåt, och öfver det kallare nedåt, och dessa
strömningar äro en följd däraf, att barometern på det
varma området kommer att stå lågt, öfver det kallare
däremot högt. Är ett område kallare än omgifningen,
gå strömningarne i alldeles motsatt led.
Modifierande på dessa strömningar verka åtskilliga
omständigheter, främst bland dem afvikningen på grund
af jordens rotation, på norra halfklotet åt höger, på
det södra åt vänster, men äfven t. ex. fördelningen
af land och haf genom den större friktionen mot
det förra.
Där solen om middagarne står i zenit, blir det
varmare än på andra ställen; rundt jorden i närheten
af ekvatorn ligger alltså ett bälte med högsta
temperatur och lågt lufttryck, mot hvilket vinden bör
blåsa utefter jordytan. På själfva det heta bältet
stiger luften uppåt, och här böra inga eller endast
svaga och växlande vindar blåsa. På grund däraf,
att det i närheten af ekvatorn finnes mera land norr
än söder om honom, förryckes det varmaste området
hela liden något norrut, »värmeekvatorn ligger året
om på norra halfklotet, och som det kräfver lid för
luftcirkulationen alt komma i gång, kan man icke
vänta, alt cirkulationsområdet, som naturligtvis
förflyttar sig under årels lopp i samma riktning som
solen, skall göra lika stora halfårliga svängningar
som denna.
Ett närmare betraktande af våra vindkartor, Pl. III,
visar, att förhållandena i själfva verket äro sådana,
som man kan vänta. I januari ligger vindstillans
bälte, antydt med små ringar, ungefärligen vid
ekvatorn, endast i Indiska hafvet sydligare, vinden
blåser öfverallt norr om detla bälte från norr,
men med så stark afvikning åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
