- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
275

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot ett isstycke och sköt några skott, som slogo mycket
nära, men dyningen gjorde det nästan omöjligt att sikta
på så långt håll, ty man såg björnens hufvud blott det
ögonblick, då det var uppe på vågkammen.

Emellertid hade man på Antarctic blifvit varse, att
något ovanligt var på färde och styrde därför hit. En
båt sattes ut och roddes mot stranden. Där var dyningen
för hög för att Kolthoff skulle kunna gå i båten, och
han bad därför doktorn, som var i densamma, att ro efter
björnen och skjuta honom. Vi återvände därpå upp mot
platån, Kolthoff för att på norra sidan söka efter flere
björnar, vi andra för att fortsätta de geologiska arbetena
upp till toppen af Johnsens berg. Ett skott hördes snart
nog, och vi trodde, att björnen var expedierad, men om
en stund sade mig J. G. Andersson, att han hörde »en
ihållande kanonad». Undrande hvad detta månde
betyda, gick jag fram till platåkanten och såg med kikaren,
huru doktorns båt under upprepadt skjutande förföljde
björnen, som tycktes lika frisk som någonsin. Så blef
det tyst en stund; »nu gifves nödsignal», sade därpå min
följeslagare, när med roparen i båten gafs ett meddelande
till Antarctic, och vi misstänkte att doktorns ammunition
tagit slut. Mycket riktigt, kanoten sattes ut från Antarctic
och konservatorsbiträdet rodde i densamma till båten.
Så börjades skjutandet åter, men varade ej så länge,
efter några få skott blef det tyst, björnen var ändtligen död.

Läsaren tycker kanhända, att jag uppehållit mig väl
länge vid denna björn, men förhållandet var, att jakten
på densamma var en af de mest debatterade episoderna
under resan, och än i denna stund variera uppgifterna
om en del detaljer i betänklig grad. Björnen hade
brummat mycket och ibland vändt sig mot båten samt rest
sig högt i vattnet och påstås vid ett sådant tillfälle fått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free