- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Första delen: Kung Karls land, Spetsbergens kringsegling /
192

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid den andra. När de hydrografiska arbetena voro slut,
kom ordningen till trawlen eller bottenskrapan, som från
hafsbottnen skulle upphämta prof af det där befintliga
djurlifvet. Till trawlen, hvilken skulle släpas långs
bottnen och därvid starkt frestade linan, användes det af
brukspatron Chr. Aspelin på Fagersta skänkta, sex tusen
meter långa mjuka wireropet, hvars utmärkta
beskaffenhet gjorde bruket all heder. Som den rulle, hvarpå det
var upplindadt, hade sin plats på babords sida, skedde
trawlingarna från denna. I babordsänden af rån var
upphängd en stor accumulator af ettusenfemtio kilograms
bärkraft, hvilken uppbar trawlen och den utsläppta delen
af wireropet.

Det är tydligt, att upphalningen af de båda linorna,
hvilket skedde medelst ångwinchen, hvars nock hade en
relativt liten diameter, skulle kräfva ganska lång tid, i
synnerhet vid sådana tillfällen, då ända till 4500 meter af
wireropet kunde vara ute. En lodning och en trawling på
stort djup togo därför oftast en hel dag i anspråk. Men
alla, äfven besättningen, följde dessa arbeten med stort
intresse, och i synnerhet var nyfikenheten stor att få se
hvad trawlen innehöll, då den ändtligen kom upp. Det
var sjögurkor och sjöstjärnor af olika slag, kräftdjur,
maskar, musslor, stundom äfven fiskar. På de stora
djupen utgjordes bottnen af ett slam, helt och hållet
sammansatt af de små kalkskalen af en lågt stående
organism, en liten foraminifer, efter hvars latinska namn
(Biloculina) det erhållit benämningen biloculinaslam. Skalen
äro hvita, af ungefär ett knappnålshufvuds storlek, och
man kan då inse, att det fordras oerhörda massor af dessa,
för att de, såsom nu sker, skola kunna bilda ett ganska
tjockt lager öfver vidsträckta delar af oceanens botten. Det
är ju för öfrigt af härmed besläktade organismer, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:28:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1898/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free