Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till en början blef detta namn dock uteslutande
användt på de af indianerna dödligt hatade och fruktade vildar,
som bebodde Amerikas allra nordligaste del. Men sedan
Ellis 1748, efter återkomsten från sin märkliga sjöresa till
Hudson bay, träffande och riktigt beskrifvit klädedrägt,
redskap och husgerådssaker hos eskimåerna i granskapet af
Wager Bay och på Resolution Island[1] samt en holländsk
styrman, Erhard,[2] 1752 märkt, att vildarne på Labrador
förstodo åtskilliga ord af det språk, som infödingarne i
Grönland talade, började man tro, att dessa båda folk
tillhörde samma ras. Detta blef till fullo bekräftadt genom
en af brödraförsamlingens missionärer, den i det
grönländska språket väl hemmastadde Jens Haven, hvilken 1764,
särskildt för lösande af denna vigtiga fråga, gjorde en resa
[1] A voyage to Hudson’s bay in the years 1746 and 1747 for discovering a
North-West passage, by Henry Ellis, London 1748. Ellis omfattade de eskimåer
han mötte med mycken välvilja och är en af de första, som gjort rättvisa åt det
misskända folkets karakter och naturanlag. Sålunda säger han s. 231: »Whatever
therefore the French writers, or even some of our own may say, in prejudice
to the character of these poor people, it is but bare justice in us to own, that
the treated us not only with Humanity, but with great Kindness and Friendship.
I must confess, that I could not help admiring very much not only the industry,
but the ingenuity of these people.»
[2] Denne hade medföljt hvalfångare till Grönland och der lärt sig
infödingarnes språk. År 1752 var han öfverköpman på ett fartyg, som förde fyra
herrnhutiska missionärer till Labrador. Sedan missionärerna blifvit landsatta på
ett ställe, som efter fartygets redare benämndes Nisbeth-hamn, seglade fartyget
för idkande af byteshandel med infödingarne längre norr ut. Härvid kom
Erhards kunskap i det grönländska språket väl till pass. Slutligen begick han den
oförsigtigheten att jemte fem matroser, alla obeväpnade, i fartygets enda båt ro
in bland holmarne vid kusten. Från denna färd återkom han ej. Det antages,
att han och hans följeslagare blifvit mördade af infödingarne. Hela
missionsföretaget blef med anledning häraf för denna gång öfvergifvet, men de
hemvändande missionärerna bragte till Europa den öfverraskande nyheten, att
infödingarne i Labrador och på Grönland tala samma språk (David Cranz, Alte und
Neue Brüder-Historie etc, Barby 1772, s. 555. Historie von Grönland, III s. 289).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0473.html
