Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Åttonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Analyser af grönländsk brons, eller s. k. klockmetall,
af dr. C. Setterberg.
| Tenn | 24,23 | 10,06 | 24,38 | 22,94 | 23,58 | 23,06 | 24,36 |
| Antimon | 1,42 | 0,68 | 0,29 | 0,74 | 0,50 | 0,35 | 0,46 |
| Bly | 1,34 | 3,14 | 1,23 | 0,75 | 0,92 | 1,09 | 1,06 |
| Koppar | 72,50 | 85,40 | 73,73 | 74,53 | 74,72 | 74,88 | 73,29 |
| Jerngruppens metaller och förlust | 0,51 | 0,72 | 0,37 | 1,04 | 0,28 | 0,62 | 0,83 |
| ————————————————————————— |
| 100 %[1] | 100 %[2] | 100 %[3] | 100 %[4] | 100 %[5] | 100 %[6] | 100 %[7] |
För jemförelses skull må här ytterligare anföras, att
den metall, som användes till klockgjutning, består af 2
à 3 delar koppar med en del tenn, att de nordiska
bronserna från bronsåldern, enligt analyser af Berzelius,
oberäknadt några mindre föroreningar, utgöra legeringar af koppar
med 2,5 till 12,6 proc. tenn, och att äldre bronser från
kontinenten, enligt Klaproth, innehålla koppar och 2½ till
15 proc. tenn. Skandinaviska bronser åter från jernåldern
utgöra dels legeringar af koppar och tenn, dels legeringar
af koppar, tenn och zink i vexlande mängd.[8]
Till belysande af denna fråga må vidare tilläggas, att
man icke tyckes hafva träffat någon »klockmetall» i
Nordvestgrönland, ett förhållande som gör det föga sannolikt, att
[1] Oregelbundet, ofullständigt hopsmält stycke från en grönländsk hustomt
vid Tassiusanguak öster om Kangamiut (Sukkertoppens distr.).
[2] Messingsgult, ej sprödt gjutstycke (s. 379 fig. 2).
[3] Oregelbundet smältstycke (af metall som flutit öfver vid gjutningen?);
kristalliniskt brott (fig. 3).
[4] Oregelbundet stycke (fig. 4).
[5] Bit af en större smältklump af spröd metall (fig. 5).
[6] Platt, oregelbundet smältstycke (fig. 6).
[7] Stycke af en skifva af spröd metall, i brottet kristallinisk med talrika
små blåshål; på ytan täckt af ett 0,5 mm. tjockt oxideradt lager (från Tasiusak
i mynningen af Semekfjorden, Sukkertoppens distr.). Två ej analyserade stycken
äro från Igdlusangtigssat vid mynningen af Kangerdluarsuk-fjorden (Sukkertoppens
distr.) och Umanartut v. om Sydpröven (Julianehaabs distr.). — Alla
metall-legeringarna, utom N:o 2, hafva i friskt brott hvitgrå färg, föga dragande i gult;
på polerad yta och efter anlöpning är deremot färgen nästan rent messingsgul.
[8] Jemför afhandlingar af Berzelius i Ann. for Nordisk Oldkyndighed, I
s. 104; af O. Rygh i Förhandl, i Videnskabs-Selskabet i Christiania 1873, s. 471,
och af N. J. Berlin i Ann. for nord. Oldkyndighed, 1852, s. 249 o. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0404.html
