Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generationer inträffa, om det nutida Grönland med dess till
dels europeiska invånare blefve helt och hållet afstängdt
från Europa. Att en del ruiner tydts som
ladugårdsbyggnader beror naturligtvis helt och hållet på den
förutfattade meningen att sådana byggnader borde finnas.
Grönländarne sjelfva hafva ju ofta sina hus indelade i särskilda,
båsliknande afdelningar[1], just af det slag, som ansetts
utmärka de förmenta ladugårdarne.
Om jag undantager bitar af grytor och sänkstenar af
grönländsk tälgsten, jernklumpar (månne nickelhaltiga, af
grönländskt ursprung?), nitnaglar och spikhufvuden af jern,
hvilka väl kunde härröra från ett skeppsvrak, samt
slutligen s. k. klockmetall och slaggbitar, hvarom utförligare
längre fram, så äro de husgerådssaker, som träffats i de
gamla husplatserna, så ytterligt få och obetydliga, att man
ovilkorligen måste häraf draga den slutsatsen, att det folk,
som fordom bebott dessa trakter, under större delen af sin
tillvaro icke stått i någon beröring med europeisk kultur.
Ej en ättehög, ej en spännbuckla, ej ett silfversmycke har
träffats i den fjord, der Erik Röde, Leif den lycklige och
så många andra af sagans stormän, enligt den officiella
forngrönländska chorografien, skulle hafva bott; ej en silfverslant
har funnits bland lemningarna från Gardars förmenta biskopssäte,
från hvilket så mången gång rikt lastade fartyg
afsändts till hemlandet[2].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
