Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mynning, mötte vi ett litet kustfartyg. Detta fördes af
den i polarforskningens historia såsom deltagare i Elisha
Kent Kanes och Charles F. Halls äfventyrliga
expeditioner till Smiths sound, berömde eskimåen Hans Christian.
Bland annat hade han, förförd af en innuit-skönhets
tjusningsmakt, nio vintrar å rad vistats vid Kap York. Jag
ville gerna se den märklige mannen och önskade dessutom,
för Nathorsts tilltänkta färd till Kap York, af honom erhålla
upplysningar om dervarande isförhållanden och anbefallning
i en eller annan form till de invånare, som bebodde stället.
Kanske var det till och med möjligt att förhyra honom
till lots för denna utfärd. Jag prejade derför skutan och
bjöd Hans om bord på Sofia, en inbjudning, som han genast
och, såsom jag förmodar, med nöje antog. Hans Christian
var nu gammal vorden, och intet i hans yttre erinrade
numera om den af ungdom och eskimåfägring skinande
yngling, som finnes afbildad i Elisha Kent Kanes Arctic
Explorations (Philadelphia & London 1856, I s. 21). Men
så hade han ock, sedan han den 10 juli 1858 lemnade sitt
lugna hem vid kolonien »Fiskernässet» för att följa Kane
mot norden, genomlefvat både den bildade polarfararens och
den sorglöse, obetänksamme innuitjägarens alla faror och
äfventyr, mödor och umbäranden. Medvetandet härom
tycktes trycka prägeln af en viss värdighet och
tillbakadragenhet öfver hans väsende. All min vänlighet och all
riklig undfägnad oaktadt, blef det derföre svårt att få lif
i samtalet, hvartill ytterligare bidrog Hans’ svårighet att
uttrycka sig begripligt på något europeiskt språk.
Småningom lossade dock mockans ångor och drufvans safter
tungans band, så att samspråket började blifva mer lifligt
och öppenhjertigt. Ungdomsminnena från Kap York gjorde
sig gällande med oemotståndlig makt, så att hans ögon
lifvades vid utsigten att åter få besöka stället, »men endast
för sommaren», tillfogade han försigtigtvis. Vinterminnena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
