Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelpmedel rikligt utrustad expedition till det fastland eller de
ögrupper, som träffas i granskapet af Sydpolen, och i andra
en fortsättning af Vegas undersökningar i Sibiriens ishaf
med Lena-floden till utgångspunkt och Sibiriens svårtillgängliga
polar-arkipelag till operationsbas. Intetdera af dessa
förslag kom dock till utförande. Den svenska sydpolsfärden
strandade mot svårigheten att anskaffa de mycket
betydande medel, som behöfvas för ett dylikt företag, i fall
detsamma skall blifva något annat än en rekognoscering.
Lenas deltaland och de förut endast två gånger af bildade
européer besökta Ny-Sibiriska öarna blefvo åter under åren
efter Vegas hemkomst scenen för det De Longska dramat,
under hvilket nya, vigtiga, om ock dyrköpta upplysningar
erhöllos rörande ögruppens geografi och naturförhållanden.
Dessutom utsände det Ryska geografiska sällskapet år 1882
en afdelning af de internationela polarexpeditionerna till
Lenas mynningsdelta, och slutligen hade äfven den danska
expeditionen, under löjtnant Hovgaard, Sibiriens ishaf till
mål. Innan det kom i fråga att utrusta någon ny expedition
till dessa farvatten, var det tydligen nödigt att invänta
den fullständiga berättelsen om De Longs resa och att få
se, hvad den ryska expeditionen under löjtnant Jürgens
och den danska under löjtnant Hovgaard kunnat uträtta.
Då dr. Oscar Dickson, kort efter Vega-expeditionens
återkomst, å nyo stälde rikliga medel till mitt förfogande
för fortsättning af forskningsfärderna i den höga norden,
beslöt jag derför att åter upptaga en fråga, för hvilken så
väl dr. Dickson som jag förut varit lifligt intresserade,
nämligen undersökningen af Grönlands inre.
Om jag undantager den danske köpmannen eller, hvad
man numera skulle kalla, kolonibestyraren Lars Dalagers
korta, men intressanta utflygt på inlandsisen år 1751 och
ett par senare, för frågan om Grönlands inre helt och hållet
betydelselösa vandringar, som ej sträckt sig mer än några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
