- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
52

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

iakttagande af nödiga försigtighetsmått en större mängd af den snö,
som nedföll under den sista af de dagar, snöfallet varade, sålunda då
luften kunde antagas vara af föregående dagars nederbörd fullkomligt
rensad från allt stoft och dam. Denna nedsmältes sedermera. Mot
förmodan erhölls efter snöns smältning en ringa återstod af: "Ett svart
kolpulver, som vid upphettning i kolf gaf flytande
destillationsprodukter, vid förbränning rödbrun aska i riklig mängd och som dessutom
innehöll med magnet utdragna partiklar, hvilka vid rifning i en mortel
af agat tydligen visade sig vara af metallisk natur och vid upplösning
i syror med vanliga reagentier gåfvo jernets reaktioner". En dylik
undersökning anstäldes ännu en gång i Stockholms grannskap och en
tredje af Doktor Karl Nordenskiöld vid Evois skogsinstitut i Finland,
beläget norr om Helsingfors i midten af en betydlig skogspark. Båda
dessa lemnade det resultat, att i snön funnos inblandade med magnet
utdragbara svarta korn, hvilka vid rifning i agatmortel visade sig bestå
af metalliskt jern. Den qvantitet af metalliskt jern, som vid dessa
3:ne snösmältningsförsök erhölls, var dock allt för ringa för att medge ett
tillförlitligt prof på de metaller, nickel och kobolt, som alltid pläga
åtfölja jern af meteoritiskt ursprung, men deremot saknas i det vid våra
verkstäder framstälda jernet. Mot försöken kunde dessutom invändas,
att de blifvit verkstälda allt för nära mekaniska verkstäder, jernvägar
och andra industriella anläggningar, för att man med full säkerhet
skulle kunna påstå, att kolet ej härrörde från dessas eldstäder och
jernet af affall från de ofantliga massor jern, som årligen af industrien
och åkerbruket användes. Det var derför ett önskningsmål att kunna
anställa likartade försök i trakter, så långt aflägsnade från menniskors
boningar, verkstäder och anläggningar, att invändningar af sådan art
eke skulle kunna med fog mot dem göras. Tillfällen härtill erbjödo
sig under expeditionen. Att ett af dem begagnades, har redan
omnämnts, och vi kunna tillägga, att flera, som sedermera erbjödo sig,
icke försummades. De norr om och på Spetsbergen gjorda
undersökningarna lemnade ett likartadt resultat med de förut anstälda. Nu
lyckades det ock att af det ifrågavarande ämnet insamla så mycket, att
det efter expeditionens återkomst till Sverige kunde underkastas ett
qvalitativt prof. Häraf visade sig, "att det utom metalliskt jern innehöll
fosfor, kobolt och sannolikt äfven nickel". Ur resultatet af dessa
undersökningar anser sig författaren kunna draga den slutsatsen, "att ringa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free