Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82° 26’ n. br. Denna expedition var rik på
vetenskapliga resultat och har i hög grad vidgat kännedomen om
Grinnell land samt den grönländska kusten på andra
sidan Robesons kanal. Ännu något längre än
Markham hann amerikanen löjtnant J. B. Lockwood på den
grönländska sidan 1882, där han framträngde till 83°
24’. Lockwood var deltagare i Greelys expedition,
hvilken öfvervintrade vid Fort Conger på Grinnell land
1881—83. Denna expedition var amerikansk och utgjorde
en af de internationella meteorologiska stationer inom
polarområdet, som voro i verksamhet 1882—83. På grund
af ishinder i Smiths sund blef den icke såsom beräknadt
var afhämtad vid Fort Conger, utan deltagarne måste i
augusti 1883 i båtar begifva sig söder ut till Kap
Sabine vid Smiths sund, där de flesta (aderton af
tjugufem), bland dem äfven Lockwood, under öfvervintringen
1883—84 ledo hungersdöden. Äfven de öfriga sju, bland
hvilka Greely själf, voro nära att duka under, då
ändtligen den 22 juni 1884 dåvarande commander, sedermera
amiral W. S. Schley ombord på »Thetis» kom till deras
undsättning. En af de öfverlefvande dog likvisst på
hemvägen.
Efter Lockwood nådde Nansen den högsta
nordligaste punkten 1895, då han på sin vandring från Fram
med H. Johansen hann ända till 86° 14’. Nansens plan
med Fram var helt olik de förut använda och gick
som bekant ut därpå, att fartyget skulle, inneslutet i
isen, drifvas af den ström, som han antog framgå öfver
polen från trakten norr om de Nysibiriska öarna mot
Grönlandshavet. Att en sådan ström, eller rättare af
vindarna föranledd isdrift, verkligen är för handen,
ådagalades genom Frams drift, och hade Nansen kommit
in i isen längre mot öster, eller hade han i enlighet
med sin första plan gått till Polarhafvet genom Berings
sund, så är det ganska sannolikt, att Fram passerat
helt nära polen. Nansens och Johansens djärfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
