Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så på min frihets berg
Jag säll, fast ensam, går, med mod och lejonmärg,
Att ftdlare bedrifter följa;
Tills moln, af morgonrodnans färg,
På spetsen mig för jorden hölja.
SERENAD.
Hulda Rosa!“ — fj&riln frågar
I den dunkla qvfillens stund: —
„Säg, hvi afsked jemt oss plågar,
När från bvalfvet solen tågar?
Först i nattens skymning vågar
Trohet helga sitt förbund.“
Rosa hörs i tårar svara:
„Fly, Papilio! från mig;
Mörkret, ack! är hjertats snara,
Kyssar locka mången fara . . .
Låt mig dem tills dager spara,
Slumra, drömma blott om Dig!“
Lunas milda Öga faller
På en jord, för henne kär;
TU1 sin Sköna, der hon hvilar,
Glad Papilio nu ilar,
Hviskar mellan törnets galler:
„Vakna! se, det dager är.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>