Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dyrbar skatt han saknar;
Af sin förlust bedröfligt vis,
Han blickar rädd tillbaka:
Likt ett förloradt paradis.
Det änglarna bevaka,
Står fjerran faderns boning.
Han sade: “Jag står upp ocb går
Hem till min fader åter!
En villad son visst tillgift får,
När han sitt fel begråter."
Så sagdt: Hän gick, han fadern såg
En far, som sig förbarmar;
Han gret och bad, och åter låg
I än bekanta armar:
Af fröjd de greto båda.
O menniska, så bättra dig
Du ser, hvad sonen händer:
Gud är en Far, som gläder sig,
När syndarn sig omvänder.
Du ofta vikit från hans råd,
Och vilsefÖrd gjort illa;
Men återvänd och bed om nåd
Begråt din fordna villa
Och han vill allt förgäta.
O Fader! Jag i himmelen
Och inför dig har brutit,
Och nalkas nu med blygd igen
Den famn, som jag förskjutit:
Jag vet, att jag ej mer är värd
Ett rum bland barnens skara;
Men låt den lott bli mig beskärd,
Att tjenare få vara,
Och bo i dina gårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
