Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pet blir som det varit:
Är hvad jag förfarit,
Och samman af allt hvad jag lärt mig förstå.
Nu lägger jag neder min pelegrimstaf,
Och ser mot det stilla, det stjeraströdda haf,
Förmår ej att vända mitt öga från er,
I strålande öar
I azurens sjöar,
Som dagens, när dagen hos oss har gått ner.
O, låten mig följa de facklor J tändt!
Jag har ingen lust med den verld, som jag känt
Jag andas ej fritt på dess qvalmiga strand;
Mig drifver en längtan,
En aningsfull trängtan,
Jag vill öfver hafvet till okända land!
SJÖMANNEN.
Ut pä dina slätter,
Haf, dn djupa!
Vill jag hän, och sätter
Ut från land —
Vill jag, der de branta
Vågor stupa,
Söka obekanta
Öars strand.
Pet blef sig likt och så qvalmigt, att vara
Per längre på näset,
Och leka med lammen och sola sig bara,
Och slumra i gräset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
