Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nat fann fullt upp att förströ sig med, medan han
väntade och nyfiket tittade sig omkring, njutande av
vad han såg och fägnande sig åt att kunna göra det
obemärkt i den dunkla vrån vid ingången.
Huset tycktes vimla av gossar, som i regndusket
och skymningen fördrevo tiden med alla slags lekar.
Där fanns pojkar överallt, en trappa upp och på nedre
bottnen och efter allt utseende även i fruns rum, ty
genom flera öppna dörrar framskymtade glada grupper
av stora gossar, små gossar och medelstora gossar i
alla stadier av aftonstundens uppsluppenhet, för att
ej säga jäsningstillstånd. Två stora rum till höger
voro tydligen skolrum, ty skolbord, kartor, svarta tavlor
och bänkar voro kringspridda överallt. På en öppen
spisel flammade en brasa, och åtskilliga makliga gossar
lågo på ryggen framför den och språkade om den nya
krocketplanen och det med en sådan iver, att
stövlarna dinglade i luften. En lång yngling i ett hörn
övade sig att blåsa flöjt, och lät icke det minsta störa
sig av stojet omkring sig. Två eller tre andra hoppade
över sina skolbord och gjorde då och då ett uppehåll,
för att hämta andan och skratta åt de tokroliga
karikatyrer över hela sällskapet, som en liten lustigkurre
ritade på en svart tavla.
I rummet till vänster stod ett långt bord, på vilket
kvällsvarden var uppdukad; stora tillbringare med
nysilad mjölk, högar av vitt bröd och rågbröd och
verkliga torn av dessa blanka pepparkakor, som gossar sätta
så stort värde på. Luften var uppfylld av en doft
av rostat bröd samt av någonting snarlikt lukten av
stekta äpplen, som inträngde i en viss liten näsa och
förorsakade en viss hungrig liten mage Tantali kval.
Den mest inbjudande anblicken företedde dock
förstugan, ty i övre delen av förstugugången lektes med
mycken iver hök och duva; en trappavsats var anslagen
åt marmorkulor, en annan åt dambrickor, och trappan
var upptagen av en gosse, som satt och läste, en flicka,
som sjöng en vaggvisa åt sin docka, två valpar, en
kattunge och små gossar, som i oavbruten följd gledo
nedför ledstängerna, till stort men för sina byxor och
fara för liv och lemmar.
Nat fördjupade sig så i åskådningen av denna
uppiggande kappränning, att han vågade sig allt längre
och längre fram ur sin vrå, och då en mycket livlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
