Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röstens beskaffenhet, dess utbildning och förändring under
uppväxttiden, undvikande af öfveransträngning samt
förhindrande af skrik i sången, ty skrik är icke sång.
Omfattas den enstämmiga sångöfningen med kärlek och intresse
och icke med ringaktning af den handledande, så har
erfarenheten bevisat och bevisar dagligen, att en sådan sång
och utbildning af allas öra och röst långt ifrån att förstöra
tvärt om i längden lämnar ett för sången i allmänhet,
konstsången icke ens undantagen, långt fördelaktigare resultat än
den öfning, som blott kommer ett ringa fåtal till godo. —
Hos jordens mest estetiska folk, grekerna, var den estetiska
sidan ingalunda den förhärskande vid sången och
sångundervisningen; de voro bäggedera uttryck för hela folkets
naturliga lif. Men hos oss i Sverige är sångundervisningen och
sången i sin helhet nära nog uteslutande estetisk. Sången
har vikit från folkets läppar och hotar att stelna till en
konstprodukt, tillgänglig endast för ett fåtal bildade. Det är från
en sådan på samma gång trång och död ståndpunkt, som vi
måste upprycka vår svenska sång. Den får ej längre afse
det blott estetiska, utan därutöfver sträcka sitt inflytande
till sinnesriktningen, till hemmet och fosterlandet. Den
måste från skolan och ungdomsåren kvarstanna hos den i
lifvet utgångna kvinnan och mannen, den måste tillgodose
allas kraf och allas rätt, med ett ord: sången måste å nyo
göras till hela vårt folks gemensamma egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
