Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av den enes längtan efter vila, den andres traktan
efter rikedom, den tredjes brutna hopp — ja,
framför allt de brutna förhoppningarna — giva de sig
lugnt ifärd med sitt arbete och söka först och främst
att bemäktiga sig ungdomen genom uppfostran.
Barnasinnet är mjukt. Det är så lätt att bringa
det till underkastelse med hjälp av skrämseln.
Det är det, de göra. De göra det ängsligt och
tala till det om helvetets pina; de omtala för det
de fördömda själarnas lidande, en oförsonlig gudoms
hämnd. Nästa ögonblick tala de till det om
revolutionens fasor; de använda revolutionens spöke för
att göra barnet till en »vän av ordningen». Prästen
vänjer det vid tanken på lagen för att lättare
få det till att lyda det, som de kalla den gudomliga
lagen. Och juristen skall tala till det om den
gudomliga lagen för att bättre få det till att lyda
lagbokens bestämmelser. Det kommande släktets
tankar antaga så dessa religiösa former, dessa på
samma gång överhetsdyrkande som trälpräglade
vanor — embetsmakt och trälväsen gå alltid hand
i hand, — de få denna vana att underkasta sig,
som vi allt för väl känna hos våra samtida.
Under denna sömnens period diskuterar man
sällan de moraliska frågorna. De religiösa
ceremonierna, det juridiska hyckleriet intar platsen. Man
kritiserar icke, man låter leda sig av vana, av
likgiltighet. Man låter sig icke hänföras varken för
eller mot den uppställda moralen. Man gör, vad
man kan för att till det yttre rätta sina handlingar
efter det man föregiver sig bekänna. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
