Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De borgerliga visste, vad de ville, de hade
länge tänkt på det. Under loppet av långa
år hade de utkläckt ett styrelseideal, och då
folket reste sig, tvungo de det att arbeta på
förverkligandet av deras ideal, genom att i
vissa punkter göra några sekundära
eftergifter åt det, som t. ex. upphävandet av
feodalrättigheterna eller jämlikheten inför lagen[1]
*
Utan att gräva ner sig i detaljer utstakade
de borgerliga långt före revolutionen en
allmän verksamhetslinje för framtiden. Kunna
vi säga det samma om de arbetande klasserna?
Tyvärr nej. I hela den samtida socialismen
och förnämligast i dess moderata del se vi
en tydlig tendens att icke fördjupa
principerna för det samhälle, som skall segra genom
revolutionen. Det är lätt begripligt. För de
moderata socialisterna är ett revolutionärt tal
det samma som att kompromettera sig, och
de förutse, att om de för arbetarna skulle
skissera en enkel plan av pallitativa reformer,
skulle de förlora sina varmaste anhängare.
De föredraga också att föraktfullt bemöta den,
som talar om det blivande samhället eller
försöker att klargöra revolutionens verksamhet.
“Det få vi se sedan, vi skola utvälja de bästa,
och de skola göra allt på bästa sätt!“ Så
lyder deras svar.
[1] Jfr: “Den stora franska revolutionen” av Peter
Krapotkin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:22:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pkanarki/0024.html
