Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte riktigt för sig att underhandla därom per
telefon — lian ringde inte hemifrån utan från en kiosk
— men kanske han kunde titta in för några ögonblick.
— Han skulle inte besvära — för all del — bara se
efter vad som kunde behövas och sedan låta det
skickas från restaurangen. — Jag vände mig frågande
mot Amy. Hovmästaren, det betydde konjak i
nästan obegränsade mängder, och det hade därför varit
oklokt att avböja hans något påträngande förslag.
Hon slöt ögonen och nickade svagt. — Jo, sade jag
åt luren, om hovmästaren är så snäll, är vi
naturligtvis bara tacksamma för det. Kanske fröken Amy
verkligen skulle behöva någonting. Välkommen —.
Jag trodde mig riktigt kunna se hans lakejbugning
vid de sista orden.
Det förflöt åter en tio minuter, under vilka Amy
försökte klarlägga för mig vad som egentligen
fattades henne. Hög feber, ont i halsen, och svårt att
svälja. Förkylning — tänkte vi båda — då är det
minsann löjligt att hovmästaren skall komma. Och
han kom. Redan i tamburen började han draga fram
ur sina fickor alla möjliga mystiska paket, och när de
blivit placerade på fönsterbordet i Amys rum,
företedde det en överdådig anblick med två
konjaksflaskor majestätiskt höjande sig över frukterna och
matvarorna omkring dem.
Hovmästaren var liten och fetlagd, efter några år
skulle han antagligen vara skallig. Han kände sig
hemma i situationen som fisken i vattnet, satte sig på
en stol bredvid Amys huvud, strök varsamt över
hennes hand och hade i ett nu korkat upp en av flaskor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
