Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FA ABORG
(kastar sig på knä för Siegbrit).
Nåd, nåd, fru Siegbrit! Skona mitt lif! (Hon
vänder honom ryggen.) Herr riddare, jag har intet sagt
åt hans nåde!
TORBEN OXE.
Och du kommer heller aldrig att göra det, så
framt lagen för tjufvar ännu gäller här i landet. För
resten frågar ingen efter ditt örontasslande. En sådan
som du kan ej befläcka riddar Torbens sköld. Stå
upp, karl I (Drar värjan och slår till honom med flatan.
Denne ger till ät skrik och står upp.) Marsch framåt!
Och om dina räkningar inte äro klara innan första
hanegället, så dinglar du i galgen innan nästa sol går
upp, så visst som Hans Nåde förlänat mig
slottsherrerätten på Köpenhamns slott. Framåt 1 (Svänger värjan.)
Och säger du ett ord på vägen, eller försöker ett steg
åt sidan så har du ögonblickligen så många tum stål i
kroppen, som behöfs för att afhålla dig från vidare
snedsprång här i världen. Framåt! (Kittlar honom med
värjspetsen. Jagar den jämrande framför sig Ml
utgångsdörren.) Lef väl, fru Siegbrit. (Båda aflägsna sig.)
SIEGBRIT,
Det var på tiden! Han visste redan för mycket
den skälmen, och han var ej att lita på. (Går fram
till trappan, från hvilken steg höras, och hälsar kungen
med en djup nigning, när han kommer ned.)
KRISTIAN
(iännu stående kvar på Irappafsatsen).
Du skall taga vara på din dotter, Siegbrit, och
se till att hon bättre aktar min vilja. Hon är alltför
barnslig och nyckfull. Hon vill resa bort ur landet
— hvar har hon det hugskottet ifrån?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
