Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS STURE.
Halt! (sliter lös sina händer från dem som
hålla honom, rycker halmkransen från hufvudet och
kastar den i ansiktet på Göran Person). Se där,
din hund! Det är för dig, ej för mig! Du själf
förtalar din Herre och Konung om du säger att
den gåfvan kommer från honom! Så långt går
ej den trohet jag som ärlig svensk svurit
konungen, till att behöfva tåla slik nesa af hans
skrif-vare och pergamentsbesmöijare!
Vet du ditt oförsynta prästeök inte hvem jag
är? Vet du inte hvad namn jag bär? När hörde
du någonsin det namnet hviskas samman med svek
och förräderi?! När betydde det någonsin annat
än tro och heder, och kamp på lif och död för
Sveriges frihet och ära?
Förvisso — hade det ej så varit, så kunde
min fader, herr Svante Sture lätt kunnat komma
att sitta på Sveriges tron, då, när tillfälle bjöds
honom af Liibeckame. Men mer än all världslig
ära och glans gällde honom den trohet han svurit
sin kung! Och för det aktade och ärade honom
gamle kung Gösta, så länge han lefde!
Men du, Göran Pederson, och de andre skurkar
som hafva kungens öra, du vill försöka göra honom
rädd för oss fast han intet har att frukta.
Det kunnen I alle, som här stån, vittna, att
jag alltid tagit undan min herre och konung och
försvarat honom emot enhvar, hvem det än vara
må. Jag kräfver en hvar ärlig stridsman, som
varit med i fält att bestyrka det! — Eller finnes
här någon, som vet ett enda vanärande dåd af
Nils Sture, så må han stiga fram, se mig i ansiktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
