Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plötsligt hörde han en hviskning i sitt öra.
Han vågade ej vända på hufvudet, endast
sneglade något åt sidan, och såg en grå skugga gå
tätt invid sin sida, hållande jämna steg med
honom och alltjämt hviskande till honom.
»Den kunde ha blifvit hufvudstad, den här
staden,» hviskade den, »men där fanns ingen
kung, intet initiativ, endast parlamentarier, hvilka
underhandlade och drogo åt hvar sitt håll med
sina Önskningar, så att allt blef stillastående till
slut. De ville hafva praktfulla gator inom staden,
men glömde totalt af kommunikationerna med
utan världen. Och allt lif dog ut. Min stad
kom på sidan om det stora lifvet, min stackars
stad i» sade han med en suck. »Men jag, som
byggt hvarenda knut i den bär staden, jag får
gå här ensam i all evighet, ty jag kan ej
lämna den. Jag hoppas alltid att få den
bebodd till slut, och del skall gå. Ser du, det
händer en och annan gång att en människa
förirrar sig hit, och den tar jag fatt på,
förstenar henne och gör henne till ett af de
konstverk, med hvilka jag befolkar de intressantaste
ruinerna.
»Här till exempel, se in här,» sade
skuggan och öppnade dörren till ett gammalt hus
på glänt. »Se på det sällskap jag småningom
iått tillsammans här inne. Ett underligt
dryckes-brödralag — icke sant? Här var det mest
renommerade värdshuset på sin lid,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
