Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Episoder — konst och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den generella ton vari en massa småtoner äro stämda,
liksom musikern som komponerar en sonat i ess-dur.
Men att skriva rött, blått och gult säger absolut
ingenting annat än att skribenten icke förstår vad han skriver
om, något som i många fall ju är onödigt att kosta på
trycksvärta.
Alltså, färgen åsido, innehöll kompositionen följande:
fylliga, ja tunga blomstergirlander uppburna med
ogenerad lätthet, som det ju är ett privilegium för bevingade
genier. På girlanderna klättrade putti, feta men icke
så där lösa i köttet som Rubens* amoriner, utan fasta
och brunhyllta. Här och var avdelades den tätt
komponerade frisen av rikt utsmyckade mediceiska
vapensköldar med deras allbekanta »piller» vilka här växt ut
stora söm kanonkulor och tillräckliga för den
kraftigaste hästkur.
Vad som kanske mest intresserade oss — vi voro
flera väggmålare i sällskapet — var måhända själva
skalan, vilken från vår ståndpunkt på golvet såg ut att
vara föga mer än trefjärdedels naturlig storlek; skalan
och stilen.
Det händer mig numera sällan att jag på mina
vandringar i konstsamlingar eller eljest påträffar arbeten där
jag icke genast frapperas av beröringspunkter med andra
som jag redan känner till. Här var detta emellertid
fallet och det okändas behag ökade min njutning av
verket.
Dessa genier — flickor med vitt utbredda, hårda
vingar, vem har tecknat dem? Någon Mantegnas senfödde
elev? Dessa knubbiga putti, är det en konstnär under
den gryende barocken? Var ser jag Rafaels trogne lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
