Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ack! det fåfängt Sr. O Gud! at den Sr Svag*
Som modigt .skulle dö at främja ditt behag,
Då gudlösheten trygg regerar och befaller!
Ack ja! för Domalds hand jag visst lom oster faller.
Den Gud, jag tjena skall til brädden af min graf,
Mig blott er heligt nit -til skydd och vapen gaf;
* För detta klena värn ej Domalds hårdhet domnar.
Han i mitt gutna blod sin gudlöshet fulikomnar.
OTTAR.
Då (ådan Sdel nit ditt rena hjerra rör,
Du blott ditt helga tal til folket ställa bör,
Och ej et ögnablick hos Domald mer förlora;
Du Spilde tiden blott. Tro mig at deSTi stora,
Och deSr« Konungar, Som skifta folken tag,
Rätt Sällan böja knå för Gudarnes behag;
Och i den åras glans dem ödet velat låna,
År deras stolthet tungt at Österherrar tjäna;
Men folket, altid sånkt i möda och beSvår,
Som uSelt och förtryckt från Sjelfva vaggan Sr,
Tar med förtjufning an en helig gudalära,
Som, för den arma blid, tyrannen bör förfära.
Och til de (vagas tröst förkunnar ofs en Gud,
Sbm straffar lastens brott, fast under purpurns skrud.
IFVAR.
Du Himlens redskap! Sänd, mitt nit at vård igt leds,
Tror duv at folket då skall lårans höghet freds
Emot en brottslig Kung.
OTTAR.
Jag sogen tvekan bår;
Det lyder Gudars röst, ock jag dels Lagman år,
Och jag til dödens ssag skall Himlens rått bevaka.
Men tyst! jag nalkas Ser den djerfva Domalds maks
TRE-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
