Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 7. Krigshären och flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.556
K. WALISZEWSKI
år 1719 med sig tjugusju tusen man infanteri. De strider
i hvilka flottan deltog utkämpades ständigt i närheten af
kusterna och voro icke verkliga sjödrabbningar.
Landt-striderna voro de väsentliga och bestämde utgången.
Med ett ord, Peter ansträngde sig, lika ifrigt som
onyttigt, att både i militäriskt och kommersiellt afseende
förvandla ryssarna till ett folk af sjömän. Som dessa
bebodde en väldig kontinent, omgifven af föga gästvänliga
haf, kan man ursäkta dem, om de ej lånade sig åt hans
idéer. Ur handelssynpunkt är ryssen ännu beroende af
de utländska flottorna. Krigsflottan vid Don blef med sina
fartyg, hvilka voro en efterbildning af holländska, engelska
och venetianska galerer, endast ett dyrbart och misslyckadt
försök. Nödvändigheten att ej göra fartygen djupgående
tillät ej ens, att modellerna efterbildades i sina allmännaste
drag. Tack vare mindre ogynnsamma lokala förhållanden
och Peters ökade erfarenhet, lyckades man bättre på varfven
uppe i norden, så att engelsmännen till och med blefvo
ganska ängsliga, ehuru det senare visade sig att de oroat
sig i förtid. Öfverdriften och brådskan, Peters sedvanliga
fel, gjorde framgången af hans ansträngningar tvifvelaktig.
Det trä han använde var för färskt, tacklingen af dåligt
material och matroserna illa öfvade. Läckor, förlusten af
master och de i hast rekryterade, af sjukdomar decimerade,
besättningarnas oskicklighet och otillräckliga antal hörde
till ordningen för dagen i de ryska eskadrarnas historia.
Man uppskattar till ett antal af omkring tusen de fartyg
af alla slag: linieskepp, fregatter och galerer, som byggdes
under Peters regering. Då man 1734, nio år efter Peters
död, ville använda dem vid en påtänkt blockad af Stettin,
ägde man knappast femton sjödugliga skepp och icke en
enda officer, som kunde föra befälet öfver dem.
Peter hade gått för hastigt till väga, men framför
allt hade han velat gå för långt. Att vilja gifva Ryssland
en flotta var nog riktigt, men att vilja göra det till ett
Holland var föga förnuftigt. Q-enom att på tjugufem olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
