Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 6. Inre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.544
K. WALISZEWSKI
många lagar, men detta vidlyftiga och ständiga
lagstiftningsarbete hindrade honom att skrifva en lagbok. Den första ryska
lagkodex, Ivar Yassiljevitjs Sudjebnik (1542), stod ännu kvar
på den ståndpunkten, att ordstrider inför rätta finge ersätta
hvad som brast i bevisföring. Alexejs Ulosjenje (1650) är
snarare en allmän lärobok i juridik. Då år 1695, under Ivans
och Peters samregering, behofvet af en ny lagbok gjorde sig
gällande, befallde en ukaz regeringsbyråerna (Prikazema)
att vidtaga förberedande åtgärder till dettas fyllande. Dessa
visade föga nit, tyckes det, ty år 1700 öfverflyttades detta
uppdrag på bojarernas råd. Detta råd anhöll hos
Prika-Berna om material till sitt arbete och nöjde sig därmed.
Det upplöstes för öfrigt kort därefter, och under lång tid
hade Peter andra tankar i hufvudet. Först år 1714
kom frågan om kodifikationen åter på dagordningen, och
nu var det naturligtvis senaten som fick taga den om
hand. Denna började på samma sätt som rådet; Frikazerna
slutade så som de slutat år 1700: med att göra ingenting,
och arbetet afstannade åter.
Att man ej kom till ett resultat på någotdera hållet
var ursäktligt. Huru vore det väl möjligt att skrifva en
slutgiltig lagbok å ena sidan, då man å den andra
ständigt stiftade nya lagar? Peters nya uppslag gjorde, att
uppgiften ständigt blef en annan. Allt förändrades,
påbjöds och refs upp på nytt dag efter dag. Ar 1719 var
reformatorn tvungen att tillgripa en af dessa radikala
åtgärder, som han älskade. Hvarför tog man ej en redan
färdig lag i stället för att kodificera skilda lagar? Redan
året förut hade han haft i sinnet att utgifva en
lagsamling, i hvilken de svenska och danska lagarna skulle
införas vid sidan af ett urval af inhemska lagar. Han tänkte
nu på att gå en ginare väg genom att helt enkelt antaga
den svenska lagen, ur hvilken man skulle utmönstra de
delar som ej voro tillämpliga i Ryssland, nöjande sig med
att i stället tillsätta stycken ur Ulosjenje af år 1650. För
att realisera detta förslag, tillsatte senaten år 1720 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
