Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 6. Inre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
541
berstein, Fletcher, Olearius och Maskiewicz, påpeka det onda.
Peter kunde ej komma tillrätta därmed. Ännu år 1724
stiftade han lagar mot fala domare.
Storfurstarna af Moskva vunno sin öfvermakt mindre
med svärdet än genom rikliga gåfvor, som utdelades till de
tatariska ämbetsmännen. Det är i denna skola Ryssland gått,
och det bär ännu spår däraf. Det onda ligger i blodet.
Peter tog för öfrigt först sent itu med denna del af sin
uppgift. Med undantag af en ukaz af 1714 mot mutor,
till hvilken ukazen af 1724 endast är ett tillägg, och några
åtgärder, som år 1716 vidtogos for att göra slut på de
långvariga brottmålsprocesserna, afhöll han sig ända till år
1718 fullständigt från alla omfattande reformförsök. Först
vid denna tid riktade han sin uppmärksamhet åt detta håll
och, såsom alltid, ville han genast göra allt på en gång,
på en gång ställa allt på europeisk fot. Sverige fick tjäna
till mönster, och han lät i Stockholm afskrifva en mängd
handlingar, som skulle tjäna honom till ledning. Han
beröfvade Vojvodema deras domaremakt, och domstolar af
första och andra instans uppstodo i provinserna samt
ap-pellationsdomstolar i hufvudstaden och de öfriga mera
betydande städerna.
Reformatorn gjorde härvidlag, liksom eljest, de största
ansträngningar, samtidigt med att han hade en
beundransvärd insikt om sin egen plikt. En klagande vände sig
till honom. Han vägrade att lyssna till honom och att
mottaga klagoskriften. Mannen sade: "Den är riktad mot
er." — "Gif hit den!" Och tsaren lät af senaten, hvilken
han förelade saken, döma sig till skadeersättning, hvilken
han betalade utan att knota. Han hade lyckliga ingifvelser,
såsom då han i en ukaz af 1716 förbjöd, att man
underkastade hafvande kvinnor tortyr, — dock tyvärr med
undantag af de fall då det gällde statens intressen; likaså
då han år 1718 upphäfde det barbariska bestraffningssätt
som kallas praviesje (se sid. 28). Resultatet i sin helhet
var emellertid föga tillfredsställande. År 1723, efter Sja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
