Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 2. Reformer på det andliga området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER I)EN STORE
467
sitt folk exemplet af ett lif, som visserligen var fylldt af
beklagliga nedärfda laster, men där äfven de manligaste
och ädlaste dygder framträdde, och historien har
ådagalagt, åt hvilket håll vågskålen lutar. Inför det först
häpna, sedan oroliga Europas ögon har ett folk på hundra
millioner människor utvecklat en kraft, som ej beror blott
på fysiska förhållanden. För denna kraft har det moderna
Ryssland sin nationalhjälte att tacka.
Det har äfven honom att tacka för sina intellektuella
framsteg, ehuru Peters försök att skapa ett
undervisningsväsende med allt skäl kunna anses hafva strandat.
II.
Undervisningen.
Slavofilerna hafva en öfverdrifven uppfattning af den
undervisning som ryssarna erhöllo före Peter den Stores
tid. Om man får tro dem, skall reformatorn i detta
afseende till och med fört sitt land tillbaka, snarare än framåt,
då han i stället för den aUmänna undervisning hvilken
på ett tillfredsställande sätt meddelades i lägre och högre
skolor samt i den slaviskt-grekiskt-latinska akademien i
Moskva satte yrkesskolor efter ett system, som ej vidare
tillämpades i Västerlandet. Vi böra då först tillse, huru
det förhöll sig med dessa skolor och àUmänneligheten vid
undervisningen därstädes. Det fanns knappast några skolor,
och de som funnos voro upprättade i förbindelse med
klostren. Undervisningen inskränktes till läsningen af de
heliga böckerna och de elementäraste begrepp i historia
och geografi. Vid Peters död erinrade Feofan Prokopovitj,
hvilken ej kan misstänkas för afvoghet mot dessa
prästskolor, om att vid den tid då det ej fanns någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
