Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Uppfostran - Första boken. Från Asien till Europa - 1. Kreml och tyska förstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
K. W-AXI8ZEW8KI
som dämpas af de täta murarna, de tunga orientaliska
tapeterna och den kvafVa instängda luften och som växla,
men sammansmälta till en obestämd harmoni. Man hör
prästernas psalmsång från templen, de i terem instängda
kvinnornas visor, stundom det lifliga sorlet från en orgie
i en aflägsen del af palatset eller det skärande klagoskriet
från en fånge, som marteras i någon kasematt. Men i regeln
är det tyst; man talar hviskande och trefvar sig fram
försiktigt; man observerar och blir observerad. Det hela är
på en gång en krypta, en seralj och ett fängelse.
Under sådana förhållanden är Kreml icke blott tsarens
boning; den är hela Ryssland i koncentrerad form, ett
underbart Ryssland, redan nära tio århundraden gammalt,
men likväl barnsligt, med en lång historisk förtid tilländalupen
och med utsikten till en begynnande historia framför sig;
ett Ryssland, som är skildt från sina grannar i Europa och
okändt af dem och dock har det renaste europeiska blod i
sina ådror och europeiska traditioner i sin historia genom
förbund och släktskapsförbindelser och äfven gemensamhet
i med- och motgång, under segrar och nederlag. Från
nionde till tionde århundradet, samtidigt med att de första
franska konungarna, Karl den Tjocke och Ludvig Barnet
med svårighet sökte försvara sina egodelar mot de nordiska
röfvarenas angrepp, satte andra sjökonungar foten i land på
Östersjöns kuster. Därborta ryckte nordmannen Rolf från
Karl den Enfaldige den kustremsa, som blifvit uppkallad
efter hans folk; här, på den väldiga slätt, som sträcker sig
från Östersjön till Svarta hafvet, grundade nordmannen
Rjurik ett välde midt ibland den fåtaliga finska och slaviska
befolkning, som skänkte något lif åt dessa ödemarker 1).
’) Bestridd af slaviska historieskrifvare, forefaller dock historien om
denna eröfring konstaterad. Se rörande detta Solovjevs vederläggning af
llovajskijs teorier (vol. VII. Bezobrazovo Studier i politiska ämnen
1879) och fader Martinov’s studier (Revue des sciences historiques, juli
1875, Polybiblion 1875). — Solovjev går dock in på den för
national-f&f&ngan tröstrika teorien att de slaviska stammarna frivilligt underkastat
sig en utländsk knjaz, som inkallats för att härska öfver dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
