Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vi ha inte en hel tross två tums kvar, sade
mastern med handen vid hatten. Möjligen kunde vi
lämna honom ett par nya brassar.
– Gott! Gott! jag är alltid billig, och, om ni
inte har en sådan tross, så begär jag den inte
heller. Det är bra underligt, att jag inte kan minnas vart
fransmannen skulle gå; det har rakt gått ur minnet
på mig.
– Kanske tvåtumstrossen kan hjälpa ert minne,
svarade chefen. Mr Smith, låt hämta trossen och
langa den i båten.
– Nå gott, kapten; som ni säger, kan den allt
underhjälpa mitt minne en liten smula. Det är inte
första gången jag själv friskat upp en karls minne
med en bit tvåtums, tillade han grinande åt sitt eget
skämt; men jag ser inte till den.
– Jag har givit befallning att langa ned den i
båten, svarade chefen stolt; mina order lämnas icke
oåtlydda, och icke heller tvivlar någon på mitt ord.
– Ingen, som känner er, kapten, det kan jag
väl tro; men för mig är ni främmande; jag tycker
inte jag begär mycket, ett stycke spira och några
famnar tross, för att säga er, var ni skall kunna gå och
ta ett vackert fartyg, och stoppa en duktig hop med
prispenningar i fickan. Gott, se där ha vi trossen,
och nu skall jag säga er, vad ni vill veta. Fransosen
skall gå utanför Berbice eller Surinam att kryssa
efter de västindiefarare, som voro där på kusten eller
väntades dit; jag vet icke vilketdera. Där träffar
ni honom så visst, som jag här står; men jag tror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
