Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste söka oss om efter ett fartyg. "Crimpen"
sade, att han hade plats för en av oss, som andre
styrman på en brigg, och det blev överenskommet,
att jag skulle taga den, och att Cross skulle skaffa
sig plats, så snart han kunde. Emedan jag
betalade vad jag var skyldig, blev det ingen fråga om
ersättning av min blivande kapten, och det
avtalades, att jag skulle vara nere vid ett visst varv,
klockan tre på morgonen. Jag satt uppe med Cross och
väntade, tills klockan slagit två. "Crimpen"
släppte mig då ut. Han tillbjöd sig icke att följa mig
ned, emedan han icke vidare hade några penningar
att få, och som det var kolmörkt, var det ej troligt
att jag så sent på natten skulle bli uppfångad av
pressgången. Jag tog farväl av Cross och begav
mig till Plymouths varv, med mitt klädesknyte och
min käpp.
Utan att veta vart jag skulle taga vägen så tidigt
på morgonen, gick jag omkring, för att se, om jag
ej kunde upptäcka ljus i något hus. Slutligen fick
jag se, att det lyste genom hålen i fönsterluckorna
på ett litet värdshus, och klappade på dörren. Den
öppnades, jag infördes och dörren stängdes genast.
Jag fann mig i närvaro av flera mariner med
sidogevär och matroser med sablar. En officer sprang
upp från sin stol, tog mig i kragen och sade:
– Du är just en sådan karl vi behöva; vi äro
lyckliga i natt.
Saken var, att jag fallit i händerna på en
pressgång och var nu själv pressad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
