Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Jag blir befordrad till löjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officer, gjorde ingen särskild anmälan om honom.
Han ville dröja härmed till det sista, på det den
unge Vangilt, som blivit allas favorit, skulle ännu
några dagar få njuta en sorts frihet.
Denna omständighet gjorde att jag av tillgivenhet
för den unge mannen helt och hållet glömde
krigsartiklarna och min skyldighet, som kadett vid
flottan. Jag insåg mer än väl att jag var på väg att
göra det som var orätt, men jag resonnerade som
så, att, då vi redan hade så många tusende fångar i
England, kunde en till eller ifrån icke göra något
till saken, varför jag bestämde mig för att försöka
hjälpa honom på flykten.
Efter mycket funderande fann jag, att jag icke
kunde företaga något utan att Bob Cross hjälpte
mig, och jag rådgjorde därför med honom. Bob
skakade på huvudet och menade, att det vore en
affär, som gällde nacken, men i det hela vore det
synd, att en så ung vacker gosse skulle få sitta inom
fängelsegallren.
– Dessutom tillade han, förlorade han sin far i
affären och borde då inte förlora friheten med. Nå,
mr Keene, säg mig på vad sätt jag kan hjälpa er?
– Jo, Bob, där är en liten vacker flicka, som
ofta brukar komma långs sidan tillika med den
gamla hustrun, och du brukar då gå ned i båten och
tala med henne.
– Ja, svarade Bob, det är den flickan, jag talat
med er om, som plägade sitta på mitt knä och
berätta historier. Saken är den, att jag ämnar gifta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
