Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mina äventyr och kryssningar på ett sjörövarskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akterut. Hastigt avrycktes trallet på akterluckan;
jag hörde någon komma ned; jag igenkände
negerkaptenens brådskande steg. Det var så mörkt och
kajutan så full av rök, att han, som kom uppifrån
dagsljuset, icke kunde bliva mig varse. Han var
synbarligen svårt sårad och vacklade i sin gång.
Han inkom i kajutan, förde handen till gördeln,
kände efter sin pistol och började sedan att
nedrycka skärmen kring krutdurken. Hans avsikt var
synbarligen att spränga fartyget i luften.
Jag såg, att jag icke hade ett ögonblick att
förlora. Jag rusade förbi honom, sprang uppför
trappan, upp på hackbrädet och störtade i sjön. Jag
var ännu under vattnet, då jag hörde och kände
explosionen. Som i en dröm minnes jag att jag
drogs ned åt djupet genom virveln av det
sjunkande fartyget, och att jag strävade uppåt mellan
stycken av timmer och kringsvängande effekter. Då
jag åter kom mig före, fann jag mig hålla fast vid
en del av vraket, mitt uti en mörk fläck, på det blå
vattnet, svart som bläck och betäckt med
sönderspillrade fragmenter.
Jag förblev sålunda några minuter, under vilken
tid jag återsamlade mina tankar. Jag såg mig
omkring och blev varse skonerten Arrow; liggande
ungefärligen etthundrafemtio alnar ifrån mig, helt
och hållet redlös, samt min egen fregatt omkring
en sextondedels mil i lä, med så nytt och skinande
utseende, som om hon nyss blivit reparerad. Jag
varseblev en signal, som fregatten gjorde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
