Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•373
förmån gjorde visst ej Brahes penningskrin märkbart
tyngre, men väl beröfvades kronans skattkammare en liten
inkomst.
Riksskattmästaren våndades under bördan af rikets
stegrade utgifter och det växande missnöjet, och säkert
fann han ringa tröst i Per Brahes ord: „Man kan icke
numera hushålla, såsom då konungen satt på Håtuna"’).
Kammarkollegiet inlämnade förgäfves till regeringen
klagoskrifter öfver misshushållningen. Penningbristen var
tryckande stor. Ämbetsmännen hade gamla fordringar på icke
utbetalade löner; regeringens kredit minskades dag för
dag. Förhöjda tullsatser och utgifvandet af banksedlar
förmådde ej täcka bristerna i den ordinarie utgiftsstaten,
än mindre förslå till gäldandet af kronans äldre skulder.
För att icke bilden af förmyndarstyrelsens
under-låtenhets- och verksynder må framstå helt mörk, bör det
framhållas, regeringen till favör, att flere, om ock mindre
viktiga, reformer, exempelvis pa handelns och bergsbrukets
område, blefvo genomförda. Likaså utfärdades
förordningar, hvilka närmare stadgade lagskipningens gång och
öfvervakande. Per Brahes förslag, att en grupp af
rådsherrarne skulle sitta till doms öfver från hofrätterna
hemställda mål, blef dock icke antaget, men däremot tillsattes
en särskild deputation för beredningen af revisionssaker,
hvilka sedan afgjordes af riksrådet i dess egenskap af
konungens högsta nämnd. Genom instruktionen af den
10 april 1661 för riksdrotsen hade denne fått befogenhet
att inspektera hofrätterna, granska fällda domar och hos
regeringen föreslå rättandet af fel och straffandet af
försummelser. Tyvärr blef icke samtidigt den oegentligheten
ändrad, att lagmansposter (eller rättare lagmanslöner) kunde
gifvas åt personer, hvilka voro fullkomligt främmande för
rättsväsendet2) eller, upptagna af andra åligganden, måste
’) Orden citerade af F. F. Carlson, II, sid. 205.
’) År 1888 utnämndes fältmarskalken Gustaf Banér till lagman
i Södermanland och amiralen Klas Stiernsküld till häradshöfding i
Vadsbo och Valla härad. — Om Per Brahes verksamhet såsom
lagman öfver Västmanland, Bergslagen och Dalarna är ej stort att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
