Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 Karl XI:s förmyndare.
sin rätt att åter bestiga tronen, därest, som hon hoppaik-=.
Karl XI snart skulle dö. Dessa anspråk blefvo dock
kraftigt af såväl rådet’) som ständerna tillbakavisade, och
drottningen fick med anledning af sin öfvergång till
katolska läran af prästerskapet höra mänga bittra
sanningar2). Först i januari 1661 lämnade hon Stockholm o<l.
begaf sig till Norrköping, och då hon icke heller där
till-läts att i fred fira sin katolska gudstjänst, vände hon.
till allas belåtenhet, i april sitt förra fädernesland ryggan.
När det sedan gällde att besätta Adolf Johans plat<
i regeringen, negligerade rådet ständernas rätt. och
utnämnde Lars Kagg till marsk samt förutsatte, att denni.
åtgärd skulle gillas, likasom äfven att Herman Fleming
skulle fortfara att fungera som riksskattmästare, efterson.
Karl Gustaf därpå gifvit honom fullmakt. De
ofrälsestånden läto sig ock nöja, men icke så adeln. Detta stånd
upptog nu dristigt kampen mot rådet och tvang
regeringen att förändra Lars Kaggs utnämning till ett förslag i
likartadt syfte. När ärendet sedan återupptogs till
behandling den 23 oktober, blef Kagg enhälligt väld til!
marsk och Magnus Gabriel De la Gardie likasa enhäll!^
utsedd till rikskansler, men Herman Fleming erhöll til!
riksskattmästarebefattningen blott 23 affirmativa mot 1’v
negativa vota. Det var uppenbart, att rikets första stau-I
icke ville, att den kände förkämpen för reduktionen
skulls-bekläda en inflytelserik post inom regeringen. Och de’
’) Drotsen exempelvis yttrade den 6 oktober <ex occasione-.
att så länge nuvarande konung lefver, skulle ingen hållas för g»;
patriot, som understode sig tala om något eventuellt (konunpa-’ val.
och i denna mening instämde de andra rådsherrarne. — De bref Kristin*
Alexandra åren 1660 och 1681 skref till drotsen innehöllo för det
mesta rekommendationer för hennes vänner och tjänare.
*) Det var ej att undra öfver att prästerna kände si}?
förbittrade. Då ärkebiskop Lennaeus föreslog, att Kristina åter skalle
at-taga den evangeliska läran och hålla sig fjärran från påfven,
schiött fördärfvade människorna till kropp och själ, svarade Kristias
satiriskt: «Jag känner påfven, herre, bättre än I. Han skalle irke
vilja gifva fyra daler för alla edra själar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
