- Project Runeberg -  Per Brahe. Illustrerad Lefnadsteckning /
327

(1904) [MARC] [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

827

därutöfver hade väl enhvar tjänsteman sitt eget Ulla
lösörebo.

I hvardagslag och då fiendeanfall ej hotade, förflöt
lifvet på det från stora världens buller aflägsna
Kajane-borg helt gemytligt. Ingen synnerligt sträng disciplin
band besättningen eller förmännen. Det kunde sålunda
hända, att de tvenne soldater, hvilka ägde att hålla vakt
vid portarna innanför vindbryggorna, för en stund eller
någon timme blefvo bortbeordrade för att staka en båt
uppför strömmen eller hjälpa till vid ett notvarp. Och
voro de på sina poster, var det ej nödvändigt att
marschera af och an med musköten på skuldran, utan de kunde
reparera broarna eller sitta i allsköns ro och knyta nät åt
hauptmannen och vända ryggen till åt fangarna, som på
borggärden arbetade eller promenerade. Under sädana
omständigheter var det lätt förklarligt, att den dristige
tjufven Sigfrid Karhu en vacker dag obemärkt kunde
„krafsa till sig" en fil, som rustmästaren lämnat ligga
framme, och med dess tillhjälp befria sig från fotbojorna
för att några dagar senare fritt kunna hälsa på sin
ensamma sörjande hustru invid ryska gränsen.

Lustiga, små gillen, därvid man „drack bort minnet",
kunde äfven förekomma, och endast undantagsvis bars
ryktet af dem längre, än dit dånet från Ämmäkoski
sträckte sig. Vi äro i tillfälle att citera ordalydelsen i en
liten förtrolig biljett, som major Långh den 6 december
1667 sände till bokhållaren Per Rundell. Den tarfvar
inga kommentarier.

„Gunstige, gode vän! Salutem!

Jag önskar honom en lyckefaldig god morgon och beder
om förlåtelse, om jag honom i någon måtto gjorde i aftons
emot, förty jag var något drucken. Gören väl och kommen
med eder värd till frukost på kallskål. Farväl!

E(der) A(lltid) T(illgifne) V(än)
Samuel Långh."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:02:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perbrahe/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free